Förra veckan hade vi nöjet att fira Valborg tillsammans med er på Frihamnstorget — och det är svårt att sätta ord på hur mycket det betydde för oss.

På STOCKHOLM! project tror vi att konsten i det offentliga rummet bjuder in människor att lära sig av sin omgivning — och av varandra. Valborg, med sin långa svenska tradition av att välkomna våren, kändes som det perfekta tillfället att kliva ut, samlas och dela något enkelt men meningsfullt.

Vi hade med oss två små inbjudningar. Vid Kompliment kort stationen gjorde besökare sina egna kort — ett vänligt ord, en raggningsreplik, en isbrytare — att behålla själv, ge till en vän eller räcka över till en helt okänd. Vid Talk to Strangers! bad vi människor att låna tillbaka den där dagisnyfikenheten: dra en fråga ur lådan, ställ den till någon du aldrig träffat förut, och nåla upp svaret på vår vägg. Sakta, tillsammans, växte en mosaik av nya vänskaper fram.

Vi är helt överväldigade av hur många av er som kom och var med — som gjorde egna komplimangkort, svarade på frågorna och tog tillbaka den där barnsliga nyfikenheten för en eftermiddag. Det betyder mycket för oss att människor stannade till även när de inte kände oss, och att ni var nyfikna nog att vilja veta vad vi håller på med. Med några av er satt vi och pratade nästan in på natten.

Och det är ju egentligen själva poängen. Valborg markerar steget in i något nytt — längre dagar, ljusare kvällar, den sortens väder som gör det lättare att faktiskt lyfta blicken och lägga märke till människorna omkring oss. Och under en eftermiddag på Frihamnstorget kändes det som att det var precis det som hände.

Tack för att ni var en del av det. Vi kan knappt vänta på att få ses där ute igen.